Fyrtio minuter kondition

Idag blev det ett rent konditionspass för jag ville inte riskera att pajja min tumme mer än den redan är efter incidenten på gårdagens boxpass. Så jag satte mig på cykeln och rev av 20 minuter och tyckte till en början det inte var så jobbigt. Men svetten rann av mig när jag hoppad av cykeln och gick till löpbandet direkt utan någon direkt paus.

Startade programmet och skrev iställt för tio minuter in 20 idag och tänkte att jag skulle klara det. Efter tre minuter och kroppen inte riktigt vant sig vid ansträngningen med löpning så tänkte jag att det inte finns en möjlighet jag skulle klara det. Sen vid sex minuter så tänkte jag att det skulle gå men jag iaf. skulle klara tio minuter för det har jag gjort förut.

Fick ordning på andningen och slutade hyperventilera, känner hur pulsen sjunker något och jag får ett otroligt flyt. Tiden rullar över 10, jag tänker jag ska köra 11 iaf. En minut extra borde jag klara. Den passerar 12, jag springer vidare. Rätt som det är är den 16 minuter och jag biter ihop och tänker fyra ynkliga minuter borde jag klara till. Sen vips så har jag sprungit i 20 minuter i 10k/h. Alltså den dubbel dos mot vad jag någonsin gjort innan.

Det var helt sjukt skönt! Vilken känsla när benen springer och springer. Verkligen skönt. Känner dock att mina benhinnor och knän nog tar lite stryk så jag ska köpa mig ett par bra skor så snart som möjligt.

Härligt att springa!

Enligt maskinen så avverkade jag 3,3Km på 20 minuter. Hade lutningen på maskinen ställd till 1,0 idag efter råd från en vän som da det var en bättre vinkel för knän och så.

Härligt med löpning helt enkelt. Vill nog ut och prova i skogen i helgen, se hur det känns.