24 juli 2007

Trist pass och stukad tumme

Nu vet jag inte om hans pass är så normalt som de var igår för han hade blivit inkallad med en timmes varsel, så det kanske är bättre annars. Men det var inte alls bra. Det kändes lite hipp som happ och inte alls förberett.

Speciellt uppvärmningen var nog det sämsta jag varit med om. Det är något han hade plockat upp på knattefotbollen tror jag. Den gick ut på att man två och två skulle hoppa runt och först försöka ta på den andres fötter, sen knän och sist axlar. Problemet var med den uppvärmingen först och främst skaderisken då man går från att stå stilla till att man hoppar runt som en tok. Men tävlingsmomentet i det gör även skaderisken ganska hög. Vilket bevisades då jag råkade skalla min partner så hans läpp sprack och själv stukade jag tummen mot hans knä.

Sedan själva boxpasset var inte så skoj för det var korta pass med slag hela tiden. Bara 90 sekunder och sen byte, 90 sekunder och byte. Så man kom liksom aldrig upp i puls och fick framförallt ingen mjölksyra att tala om. Enda fördelen var att han lyckades klämma in mellanövningar, armhävningar och sånt. Efter när jag slagit varje gång, så den som låg i synk med det fick jobba mer än sin partner. Det var väl inte så dumt =).

Men det absolut jobbigaste alla kategorier på detta pass var en gubbe. Samma gubbe som avbröt passet förra veckan. Som då, förra veckan, hade kommit in och sagt: "Ja, man kan väl skuggboxas lite" och sen vinglat ut och sagt oj oj oj så jobbigt det var. Kanske inte ska styrketräna 1,5 timme innan. Han kom även igår och tränade och var utvilad denna gången. Kunde man inte tro iaf. Helvete, han gnällde sig igenom HELA passet. Såfort intruktören sa "nu ska vi göra så här" så kom det en låååång suck och någon dryg kommentar från honom. Det blev GANSKA enerverande, ganska fort. Man får helt enkelt försöka stänga av och koncentrera sig på det man ska göra själv.

Men man fick göra det bästa av passet och jag körde så hårt jag kunde och hann på 90-sekunderspassen. Jobbade ganska mycket på min teknik så det var väl bra. Svetten rann iaf.

Tunnelbanan till gymmet var också en sådan annorlunda upplevelse om mixen av människor som finns på tågen där. Jag satt bredvid en ganska sliten man som tog upp en 70is Marinella och halsade ungefär som jag brukar dricka vattan. Och en meter från honom stod en backslicksnubbe i Boss-rock och såg ner på honom. Men hur man än vrider och vänder på det så är tunnelbanan för alla.

1 kommentar:

- sa...

fin betraktelse av tunnelbanan där!

/P