Hade tänkt ut något bra att skriva

Hade verkligen tänkt ut något bra att skriva när jag satt på tunnelbanan, men nu är det helt borta när jag väl sitter här vid datorn.

Var ett rätt skönt pass, slagen satt där de skulle och jag försökte hålla högt tempo genom hela passet. Jobbiga är dock att jag stör mig mer och mer på instruktören, vet inte vad det beror på. Jag ska försöka skaka av mig det annars kan jag inte fortsätta träna där.

Men jag lär väl sluta gå dit så småningom för det är riktigt långt att åka, tar väl en 45 minuter totalt för mig att komma dit. Så det känns inte riktigt värt även om min partner jag kör med är riktigt riktigt bra. Att man aldrig kan få allt på samma ställe, det är störigt.

Dock hade jag samma problem som för två veckor sedan, jag hade ingen ork. Var inte trött eller andfådd utan jag bara hade ingen snärt i mina slag, armbågar och knän. Även om jag hade några fina snärtiga thai-box-knän rakt fram och hårt in i mitsen, det är roligt för man känner sig vig och spänstig. Knän är roligt som tusan om man kör med någon som kan ta lite stryk så man kan göra flygande knän.